Vem är bäst i landet på att hushålla med vatten?

Vattenkonsumtionen skiljer sig stort mellan kommunerna i Sverige.

Det visar en kartläggning av vattenåtgången i landets 20 största kommuner.

vattenbesparing i kommuner

I dag fredags den 22 mars var det Världsvattendagen, en dag som är instiftad av FN för att lyfta viktiga frågor kring tappvatten.

I Sverige är tillgången till rent vatten så gott som obegränsad.

Men onödigt vattenspill i kombination med klimatförändringar och miljöförstöring har lett till att även svenskarna bör se över sin användning, menar sanitetsföretaget Grohe, som gjort en kartläggning av vattenanvändningen i landets 20 största kommuner.

Låga grundvattennivåer

– Kombinationen låga grundvattennivåer och global uppvärmning gör att alla, privatpersoner såväl som företag, måste se över sin vattenkonsumtion. I Sverige har vi rent och fräscht vatten tillgängligt vart vi än går, en lyx som tyvärr inte alla har. Med Vattenbarometern vill vi belysa hur vattenkonsumtionen ser ut i Sverige, säger Christina Holmberg, marknadschef på Grohe.

Vi på Ekedalens Energikonsult har sedan 2009 jobbat hårt med att förmedla kunskap och installera vattenbesparing i tusentals lägenheter i Skaraborg. Det är glädjande att se att det förekommer samma diskussioner i andra sammanhang.

Det enda tråkiga är att det nu är ett företag som gör undersökningen i syfte att sälja mer snålspolande produkter. I stället borde det ligga i kommunernas intresse att själva lyfta frågan, och ge den en högre status, än vad den har i dag.

Vattenbesparing behövs för att vi inte ska göra slut på vårt vatten med. Den extrema värmen i somras är nog (på både gott och ont) inte en engångsföreteelse.

Resultatet

Kartläggningen visar att Nacka hushåller bäst med tappvattnet. I snitt gör Nackabon av med 55 529 liter vatten per år.

Enligt undersökningen är Helsingborg den kommun av de 20 största som konsumerar mest vatten i landet. Hela 83 189 liter per person under ett år.

På ett år gjorde den genomsnittlige helsingborgaren av med 27 660 liter mer än nackabon. Vilket motsvarar drygt 75 liter vatten mer om dagen.

Efter Nacka placerar sig Borås och Umeå på andra och tredje plats. Där gör invånarna av med 58 434 respektive 61 250 liter.

Kommunerna med lägst vattenanvändning:

  1. Nacka
  2. Borås
  3. Umeå
  4. Jönköping
  5. Örebro

Kommunerna med högst vattenanvändning:

  1. Helsingborg
  2. Södertälje
  3. Halmstad
  4. Linköping
  5. Malmö

Källa: Grohe. Uppgifterna om kommunernas vattenanvändning är hämtad från respektive kommun eller hos kommunens vattenleverantör. Användningen bygger på debiterat vatten under 2018 och inkluderar både hushåll och industri.

Tills vi hörs igen,

Lars Hagström

köksblandare standard

Energieffektiva blandare testas nu av SP

Spara vatten med ECO Saver

Nu testas Energieffektiva blandare som kan spara upp till 30 procent

Energiklassade blandare för tappvarmvatten har stor potential för att minska energianvändningen i bostäder. I höst ska ett nytt projekt på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ta reda på hur mycket som sparas och hur blandarnas funktion påverkar användarnas beteenden.

Bra energiklassade blandare har funktioner som minskar varmvattenförbrukningen genom att påverka användarens beteende. Exempel på funktioner är kallstart eller återfjädrande reglage.

Nu ska det studeras hur mycket varmvatten som sparas, och hur funktionerna påverkar vardagen för den som diskar eller duschar. I höst installeras energiklassade blandare i några av AB Bostäders flerbostadshus på Tullen i Borås, där man kommer att mäta vattenanvändningen och intervjua hyresgäster.

– Det bör gå att spara minst 30 procent av energin till varmvatten efter byte till bra energiklassade blandare. Men för att åstadkomma detta krävs ny kunskap om vilka blandare som kan ge stor energibesparing och hur stor denna besparing verkligen är. Dessutom är det viktigt att ta reda på hur de boende upplever att de energiklassade blandarna fungerar över tid, säger projektledare Sara Jensen på SP, i ett pressmeddelande.

 

Energiklassade blandare för tappvarmvatten har mycket stor potential att minska energianvändningen i bostäder, hotell, badhus och liknande lokaler. Det finns en svensk energiklassning för blandare från klass A till G, där A är bästa energiklass. Det är dock svårt att översätta dessa energiklasser till besparing sett till pengar, menar SP.

Därför finns behov av ny kunskap om hur vatten- och energianvändningen påverkas av byte till nya energiklassade blandare. SP kommer att göra mätningar under två års tid, först med standardblandare och sedan med bra energiklassade blandare från de två tillverkarna FM Mattsson Mora Group och Villeroy & Boch Gustavsberg.

Parallellt görs en beteendestudie med fokus på hur de boende upplever de energiklassade blandarna över tid. De kommer att få svara på enkäter och bjudas in att delta i fokusgrupper.

– Det är viktigt att få reda på hur de boende upplever de nya blandarna, för det räcker inte att en blandare är energieffektiv om de boende inte vill använda den. Denna kunskap är viktig för såväl tillverkare som bostadsbolag som ska installera energieffektiva blandare, säger Sara Jensen.

Källa: VVS-Forum

Under flera år har vi jobbat med vattenbesparing i Bostadsrättsföreningar i västra Sverige, både med blandare och ventiler men framförallt med snålspolande munstycken, sparlatorer, konstantventiler, perlatorer, strålsamlare eller vad för käckt namn som för tillfället ska användas. Vår slutsats efter en del tester på amatörnivå (jämfört med SP ) är att det verkar vara så att armaturtillverkarna sätter nivåerna efter ett stamtryck på 3 kg, när vi har ett stamtryck i Sverige på mellan 4,5 -5 kg enl Sv. Vatten. Detta gör att besparingen från en armatur som är inställd vid 3 kg naturligtvis ger mer vatten vid 5 kg. Men vi har samtidigt märkt att med våra konstantventiler erhåller brukaren samma mängd vatten i sin kran oavsett om trycket är 3 eller 4,5 kg!

En konstantventil för en kökskran kostar endast 175:- + moms, vad kostar en energieffektiv köksblandare? Payoff tiden blir garanterat kortare för konstantventilen, även med installation.

Tills vi hörs igen,

Lars Hagström

 

IMD inte kostnadseffektivt i ny- och ombyggnad

Boverket har nu gett besked om att individuell mätning och debitering av värme inte ska införas i nyproduktion eller vid ombyggnad. Men de allra flesta lägenheterna finns i befintlig bebyggelse och den delen är ännu inte utredd när det gäller IMD.

Boverket avstyrker IMD i ny- och ombyggnader.

Boverket redovisade i går första delen av sitt regeringsuppdrag att utreda när individuell mätning och debitering av värme, tappvarmvatten och kyla (IMD) är kostnadseffektivt och ange i vilka fall krav ska ställas.
Boverkets slutsats är att IMD inte är kostnadseffektivt i ny- och ombyggnad.

För tappvarmvatten görs bedömningen att individuell mätning under vissa förutsättningar är lönsamt, men att sannolikheten för lönsamhet totalt sett är allt för låg för att införa ett krav.

– Det är bra att Boverket kommit till samma slutsats som vi. Hela branschen har ju påtalat detta, det är inte lönsamt med IMD, säger Magnus Everitt, energiexpert på VVS Företagen. Det ursprungliga förslaget om en obligatorisk IMD fick skarp kritik av stora delar av bygg-, fastighets- och VVS-sektorn. Sabo uppskattar kostnaden för införande av värmemängdsmätning och varmvattenmätning till 15.000–20.000 kronor/lägenhet och driftkostnaden till 500–800 kronor per lägenhet och år.

Kurt Eliasson, vd på allmännyttans organisation Sabo, kallar Boverkets slutsatser för ”en seger” och Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier (BI), menar att IMD ”är ett EU-beslut som inte passar i Sverige”. Det är en seger för alla oss som bidrar till ett energieffektivt, koldioxidneutralt samhälle. Nu kan de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen fortsätta sitt framgångsrika arbete med att spara energi, säger Kurt Eliasson, i ett pressmeddelande.

Vi på Ekedalens Energikonsult hjälper idag fastighetsägare och bostadsrättsföreningar med vårt vattenbesparingsprogram att spara stora mängder varmvatten, energi och pengar med mindre miljöbelastning som grädde på moset. Konstantventiler som sköter besparingen helt automatiskt så användarna inte behöver tänka på att spara, utan dyra styrsystem eller övervakning sätts in av kostnadsmedvetna fastighetsägare runt om i landet i allt högre takt. Investeringen som ligger under tusenlappen per lägenhet är snabbt intjänad av fastighetsägaren och ger utrymme för fler energisparåtgärder eller andra investeringar.

Tills vi hörs igen,

Lars Hagström

 

Individuell mätning sågas!

Uppdaterad 2013-11-28. De flesta av de 134 remissvar som kommit in till Näringsdepartementet om energieffektiviseringsdirektivet (EED) gör tummen ner för förslaget om individuell mätning (IMD), särskilt av värme.

Foto: Valery Voennyy/Mostphotos

Näringsdepartementets EED-promemoria, ”Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige”, har besvarats av 134 remissinstanser.

De allmänna synpunkterna på EED består av både ris och ros, men när det gäller IMD så är så gott som alla remissinstanser mycket kritiska. IMD-kravet för värme, varmvatten, kyla och el kom med i sista stund i direktivet.
Det ska införas i Sverige senast 5 juni 2014.

VVS Företagen menar att mätning av värme i flerbostadshus inte kommer att medföra någon påtaglig energibesparing.

”Om värmekostnaden debiteras direkt till den boende minskar fastighetsägarens motivation att göra andra energiåtgärder som till exempel isolering eller förbättring av driften”, skriver VVS Företagen.

Energimyndigheten menar att befintlig bebyggelse ska undantas från installationskrav, om det inte är kostnadseffektivt.

Stockholms stad anser att IMD inte nödvändigtvis leder till en minskad energianvändning och pekar på att IMD kan vara kontraproduktivt då ”investeringsmedel som kan användas för energibesparande åtgärder i stället går till mätningar som har ringa påverkan på energianvändningen”.
Dessutom pekar man på att administrationskostnaden överstiger besparingen från den minskade värmeanvändningen.

Både Sabo (Allmännyttans organisation), Fastighetsägarna och Byggherrarna avstyrker IMD-förslaget och anser att det utgör en övertolkning av direktivet.

Sabo uppskattar kostnaden för införande av värmemängdsmätning och varmvattenmätning till 15.000–20.000 kronor/lägenhet och driftskostnaden till 500–800 kronor/lägenhet och år.

Sveriges Byggindustrier (BI) anser att ”de många miljarder kronor som individuell mätning skulle kosta kan användas på ett effektivare sätt för åtgärder som ger verklig energieffektivisering”.

Källa: VVS Forum

Ett effektivt sätt att minska energikostnaderna för varmvatten i befintliga fastigheter är att installera vår vattenbesparing, där ligger kostnaden idag under tusenlappen per lägenhet, har inga administrationskostnader och sköter besparingen åt fastighetsägaren helt automatiskt, ingen behöver tänka på att spara då detta sker kontinuerligt. Dessutom behövs det inga krångliga system som via dator, mobil eller övervakningsprogram ska kontrollera besparingen.

 

Tills vi hörs igen,